Djur och fiskar som lever i kalla klimat

Ska man leva och överleva i kalla klimat behöver man anpassa sig. Det finns olika strategier för detta och djur har på olika sätt anpassat sina kroppar eller hittat beteenden som hjälper dem att både leva och överleva i sträng kyla. Renar, isfiskar, havsuttrar, kejsarpingviner, sälar, makaker och människor har olika strategier, som du kan läsa mer om nedan.

Renen

Renen har på flera sätt anpassat sig för ett liv med långa kalla vintrar. Varje del på renen är hårbeklädd, även mulen är hårig. Hårstråna på kroppen är ihåliga, vilket ger extra god isolering.

Renen har en form av värmeväxlare i benen; i speciella kärlnystan värms det venösa blodet av det arteriella blodet . Det venösa blodet som kommer från klövarna är kraftigt nedkylt, men i kärlnystanen värms det upp innan det når hjärtat. Det hindrar renen från att drabbas av nedkylning.

Renen har också en speciell näsa med inbyggd värmeåtervinning. Den har gott om blodkärl i näshålan vilket gör att inandningsluften värms upp och att värmeförlusten via utandningsluften minimeras.

Isfisken

Isfiskarna lever i de kalla vattnen runt Antarktis och har anpassat sig mycket väl till den kalla omgivningen. Fiskarnas blod innehåller inte hemoglobin.

Hemoglobin binder syre och för syret till kroppens vävnader. I låg temperatur löses syret lättare och kroppen kan därför ta upp det utan hjälp av hemoglobin. För att kompensera frånvaron av hemoglobin har isfiskarna en mycket stor mängd blod i förhållande till andra fiskar.

Hemoglobinet ger blodet dess röda färg och avsaknaden av hemoglobin gör att isfiskarna ser lätt genomskinliga ut.

Havsuttern

Havsuttern är beroende av sin rörelseförmåga för att hitta mat. Den har utvecklat djurvärldens tätaste päls för att hålla sig varm i kalla vatten utan att begränsa sin rörelseförmåga. Pälsen håller kvar luften runt kroppen och skapar därmed ett isolerande skikt mot det kalla vattnet.

För att pälsen ska fungera effektivt är det viktigt att hålla den ren. En havsutter spenderar därför flera timmar varje dag med att putsa sin päls.

Kejsarpingvinen

Ju större ju bättre. Kejsarpingvinen, som lever på Antarktis är den största pingvinen av en anledning. Med sina 120 cm är den nästan tre gånger större än Dvärgpingvinen, som lever längs Australiens kust.

Anledningen är att kroppsvärmen försvinner ut genom huden eller skinnet. Det innebär att ju mer omfångsrik hud ett djur har i förhållande till sin volym desto mer värme förlorar djuret. Små djur har en förhållandevis stor yta och blir därför nedkylda snabbare än stora djur med fylligare kroppar. 

Sälen

Sälens tjocka fettlager hjälper sälen att hålla sig när den ligger på packisen eller simmar i kallt vatten. Fettlagret har två funktioner. Dels isolerar det mot den kalla isen och dels är det ett energilager som sälen förbränner för att generera värme. Dessutom har sälen en relativt stor kroppsvolym i förhållande till sin yta, vilket minskar värmeförlusten.

Japansk makak, eller snöapa

Den japanska makaken lever i kallare områden än någon annan apa. Den har visserligen en tjock päls,  men den har också tagit hjälp av naturen. På vintern håller den sig varm genom att bada i de varma källor som finns runt omkring vulkanerna i de japanska bergen.

Det var en ung hona som kom på den fina idén för ungefär 40 år sedan och det spred sig snabbt till andra makaker. Idag är det ett  normalt beteende för makaker att hänga i de varma källorna. Det är inte bara bland människor det finns influencers.

Människan

Vi människor har inte alls anpassat våra kroppar för ett kallt klimat. Istället för tjock päls, extremt stor kropp eller värmeåtervinning klär vi oss varmt och skapar utrymmen vi kan värma upp. Vår drift att utveckla smarta sätt att överleva har bland annat gett oss luftvärmepumpar som utvinner värme ur utomhusluften och omvandlar till skön inomhusvärme.

Daikins Nepura-serie är speciellt utvecklad för kalla nordiska vintrar och ger värme även när det är -30 ^oC ute.